lördag 27 november 2010

Vad är viktigast vid jul?

I år har jag bestämt mig. Jag tänker se fram emot julen och inte vara totalt utmattad och helt orkeslös av all stress. För mig handlar det om planering. På tisdag då jag är ledig ska jag köpa de sista julklapparna. Jag har dessutom planerat att ta ut fyra semester dagar före jul.

Jag som alltid gillat julen har dem senaste åren börjat att hata den. Eller hata kanske är ett väl starkt ord med det har blivit som ett enda stort krav. Man ska pyssla med barnen och göra pepparkakshus, baka och göra julgodis. Man ska vara glad och pigg och gå på julfester och glöggkvällar och gud vet allt.  Visserligen kan sådant vara trevligt men när varje kväll är uppbokad så blir det lite jobbigt.  Räcker det inte med de fyra födelsedagar som vi går på under decembermånad kan man tycka. Sedan är det luciafirande, klassträffar och julavslutningar på skola och dagis. När man sedan äntligen blir ledig så ska man träffa halva släkten bara för att det råkar bli jul! Jag och maken bestämde oss för flera år sedan. Vi firar jul för barnens skull. Vi är hemma och alla som vill får komma till oss. Våra barn trivs bäst hemma och vi tänker inte fira jul i bilen. Vi gör lite knytkalas hemma hos oss. Alla tar med sig lite mat och så äter man tillsammans. Är barnen nöjda och glada så är vi det också. Och är dem inte nöjda och glada så har vi i alla fall gjort vårt bästa.

Därför känns det riktigt mysigt med julen i år. Jag vet hur det blir men jag fokuserar på en sak. Mina barn ska ha en bra jul. Det hänger inte på pepparkakshuset eller vem som har den finaste tomtedräkten på julavslutningen. Det hänger på oss föräldrar att ha tid. Det tänker jag ha för mina barn i år.

Det tog några år för mig att inse det.

fredag 26 november 2010

Nu är det fredagsmys...

Ute yr snön, det är mörkt, kallt och vintrigt. Vi passade på att beställa hem lite kinamat som vi strax ska äta och sedan blir det nog att prova den här:

Guldig och fin flaska och med smak av saffran som jag älskar.

Har tänt massor av ljus också (man kan aldrig ha för många). Måste bara få visa mitt fina plåthjärta som jag köpte för ett tag sedan. Gillar det verkligen och så kan man ha ljus i det :) 


I övrigt är det julpyntat här hemma inför advent. Det känns riktigt skönt att ha det gjort så att jag slipper göra det i helgen...


Nu är jag dessutom ledig i fyra dagar. Ska passa på att köpa julklappar, besöka dottern på skolan och kanske baka lite om känner för det. Ha en underbar 1:a advent kära vänner!

söndag 21 november 2010

Bestämd kille..

Orkar inte blogga så mycket just nu. Är helt slutkörd efter en vecka ensam med barnen eftersom maken jobbat kväll och sedan åkt till skåne. Dessutom har jag inte mått så bra. Har haft lite för mycket fysiska symptom på stress tyvärr. Nästa vecka kommer vara tuff men sedan blir det lite lugnare på jobbet och så har jag tagit ett par dagar ledigt veckan därpå, så då ska det nog bli bättre. Tur att man har en härligt tjurig tvååring hemma som gör att man får skratta ofta. Kramas gör vi mycket också :)
---
Men nog kan han vara bestämd också..

Två år blir han om en vecka och redan nu vet han mycket väl vad han vill :)

onsdag 17 november 2010

Önskelistan

Snart är det jul. Snälla tomten jag vill inte ha några prylar i år. Jag önskar mig:

1. Jobba en dag i veckan men ändå få fullt betalt
2. Tålamod, speciellt när mina barn retas med varandra
3. Fredagar lite oftare och att det aldrig blir måndag
4. Att man kunde gå ner i vikt genom att äta kladdkaka
5. Att vinterkräksjukan bara drabbar riktigt hemska människor- typ pedofiler! Ja, dem kan föressten få alla sjukdomar som finns så kan vi andra få vara friska.
6. Att novembermånad stryks ur almanackan
7. Att man kan trycka på en knapp när man kommer hem och då sugs allt damm och skit bort från golven, toaletterna skurar sig själva och den förprogrammerade middagen står färdig på bordet.
8. Att alla börjar använda blinkers när dem kör bil och att dem fattar att det finns något som heter högerregeln!
9. Att mina barn växer upp att bli ärliga, glada och lyckliga personer. Som vågar säga vad dem tycker och som vågar vara sig själva.
10. Mera kramar från dem jag älskar

Det var nog allt tror jag snälla jultomten. Men om du skulle anse att jag varit lite extra snäll i år så skulle en thailandsresa och ett nytt kök inte vara så dumt det med.

Fast..jag jag skulle nog bli glad om jag bara fick det som står som nr 10 på listan också :)

lördag 13 november 2010

Nä, jag är inte så jävla perfekt!

Jag önskar att jag vore en sofistikerad person. En sån där tjej som aldrig hasar omkring hemma med mysbyxor och rufsigt här. Som alltid vet vad hon ska säga för hon har tänkt på det innan hon öppnar munnen. En person som alltid vet den senaste inom musik, mode och litteratur. Som har ett hem där alla rum går ton i ton och där det finns en enhetlig tanke bakom inredningen.

Jag skulle vilja vara en händig person. En sådan där tjej som lätt skruvar upp en hylla utan att den hänger snett, som kan tapetsera, som byter däck på bilen, som vet hur man installerar saker på datorn och som alltid ser supersnygg ut i snickarbyxor.

Tänk om jag vore den där kvinnan som kunde sy gardiner eller baka små cupkakes till barnkalasen. Den kvinnan är jag inte tyvärr, för jag har inte tålamodet. Små pillriga saker som tar tid gör mig irriterad. Nä, svisch svosch säger jag bara. Det ska gå snabbt och vara effektivt när jag gör något. Varför sy när man kan köpa färdigsytt, varför baka små cupkakes när man kan göra en hel tårta. Jag sitter aldrig och bygger pärlplattor eller pysslar med småsaker med mina barn, det är för pilligt för mig. Jag bygger hellre en hel koja i vardagsrummet, det är liksom mera rejält.

Jag har aldrig varit speciellt allmänbildad som person. Jag gick ut skolan med hyfsade betyg men har liksom aldrig fått någon kläm på vad huvudstaden där och där heter eller vad roten ur något blir för något. Jag är egentligen ganska ointresserad av politik fast jag hatar orättvisor. Jag har aldrig vunnit i Monopol.

Jag har alltid varit lite för tjock och jag har aldrig gillat att sporta. Jag är usel på att ringa mina vänner bara för att höra hur dem mår. Jag svär.

Men, trots det så har jag ett jobb där jag trivs, en familj som jag älskar och som älskar mig. Jag har underbart roliga vänner som faktiskt tycker att jag är en ganska härlig person att vara med. Jag har barn som älskar att pyssla och som gärna gör det. En son som vet allt om geografi och som tycker att matematik är det bästa som finns. En dotter som fingervirkar och kan baka. Jag älskar att kramas och gör det gärna. Jag är väldigt påhittig och kan vara lite rolig ibland. Jag är ett proffs på att möblera om hemma och jag bakar goda kanelbullar. Jag är en person som vågar säga vad jag tycker och jag är empatisk och omtänksam.

I bloggvärlden finns det massor av perfekta personer. Som visar upp sina perfekta hem och talar om sina perfekta liv. Men man ska inte tro allt man läser. Ingen är helt lycklig och ingen person är helt perfekt heller. Alla har sina brister.

Glöm aldrig det när ni besöker en blogg vars liv framstår som en hollywood dröm. Det handlar bara om vilken bild man vill måla upp.

fredag 12 november 2010

Jag är så jävla perfekt!

Jag tycker det är oerhört viktigt att mina barn äter en god och näringsrik frukost för det är det viktigaste målet på hela dagen. Så därför så ger jag mina barn vaniljyoghurt och chokladflingor varje morgon. Vanilj och choklad (alltså kakao) kommer ju båda från naturen så det måste ju vara oerhört nyttigt!

Sen så tycker jag det är väldigt viktigt att min tvååring sover i sin egen säng. Herregud hur skulle det gå om han kom till vår säng varje natt. Han måste ju bli trygg i att sova i sin egen säng. Så därför ligger jag och maken varje natt i en 120 cm lång och 70 cm bred utdragsäng.

Lördagsgodis äter vi bara på lördagar, förutom på fredag då det är fredagsmys..ja, och på söndag förstås om det finns godis över. Onsdagar kallas ju för lilla lördagen så det har det väl hänt att det blir lite godis då också. Men annars tycker jag det är superviktigt att barnen bara äter godis en gång i veckan.

Det är också väldigt bra att barn har regler och att man är konsekvent i sin barnuppfostran. Därför har jag sagt till mina barn att dem bara får slå varandra mjukt och inte så hårt att dem kan skada varandra. Jag brukar heller aldrig hota mina barn med jultomten och att om man inte är snäll så får man inga julklappar av honom. Det vore ju fruktansvärt omoget av mig som förälder att göra så! Jag är alltid konsekvent när jag talar med mina barn. Som den där gången när min dotter vill ha en tredje glass den där tisdagen, då sa jag att nu får du bara ta en till, så det så!

Som förälder är man en förebild för sina barn. Vilken tur att jag aldrig har gjort kullerbyttor i dubbelsängen, aldrig suttit för länge framför datorn, aldrig druckit vin och absolut aldrig svurit åt andra bilförare när jag kört bil.

Fy faan vad jag är en bra förälder!

torsdag 11 november 2010

Två lästips i höstmörkret.

Lite långt mellan inläggen blir det visst men vi har varit sjuka på löpande band här hemma.

Lite roligt har jag dock hunnit med. I lördags var jag på Mia Skäringers förställning "Dyngkåt och hur helig som helst". Mia känner ni igen bla från Mia och Klara och programmet Solsidan som gått på svt. Jag har läst boken sedan tidigare och nu fick jag se henne live. Så otroligt bra hon är!

Många skratt  bjöds det på som när hon kommer in på scenen i minimal bikini och börjar prata om plastikoperationer. Man tar från dem rika (magen) och ger till dem fattiga (brösten). Det känns ju igen :-)

Men en del allvar var det också som om när hon berättade om sina ätstörningar, sin alkoholiserade pappa och att hon blev våldtagen som tonåring. Är det fler än jag som gillar Mia så har ni adressen till hennes blogg här:  Mias blogg

Ett annat lästips kommer här:

Familjens projektledare säger upp sig! Av Gunilla Bergensten.

Läs den och ge den sedan till er karl att läsa för ni kanske ni tror ni har ett jämställt förhållande till Gunilla sätter ord på det som många kvinnor upplever. Att kvinnan är familjens projektledare.

För det handlar inte vem som diskar, städar och tvättar. Där är i alla fall jag och min man rätt så jämställa och dem flesta jag känner har det som vi. Sådana sysslor är också ganska lätta att dela upp mellan mannen och kvinnan. Man damsuger varannan gång. En lagar mat medans den andre viker tvätten osv. Det som däremot oftare vi kvinnor gör är att att komma ihåg födelsedagar, presentinköp till kalas, julklappar, kontakter till skola och dagis, inköp av barnens alla kläder osv. Kvinnan vet när det är utflykt på skolan och fixar fikat till det. Hon vet också när barnens första fotbollsträning är och att man veckan innan måste handla fotbollskor till det. Frågar man en kvinna var tejpen finns så vet hon det, medans hennes man oftast inte kommer ihåg var något finns trots att han också bor där osv. Ja, ni försår resonemanget.

Alla vet att män byter däck, tankar bilen och klipper gräs men det är inte samma sak som att hela tiden vara den som ska hålla i alla trådar. Att vara den som har den totala kollen på familjen. Den som tex ser till att familjen kommer iväg i tid, utan att någon glömmer några saker när man ska på semester. Att vara familjens projektledare.

Ett boktips från mig alltså om ni känner att ni vill säga upp er från tjänsten ;-)

Tänd gärna några ljus också och drick lite glögg, det tänker jag göra...


Kram kram i höstmörkret!

måndag 1 november 2010

Guldkant på tillvaron?

När jag ser den här bilden på vårt hus från förra vintern blir jag nästan lite ledsen. Är det så här vi ska ha det i flera månader nu? Mörkt, kallt och en massa snö så att man knappt ser ut genom fönsterna?


November är verkligen inte min månad på året men jag försöker göra det bästa av det. Jag tänker framåt och planerar in en massa roliga aktiviteter under tiden. Jag njuter verkligen av att se bilderna från resan som jag, mamma och syrran gjorde tillsammans. Det känns så fantastiskt att jag fick åka iväg en hel vecka och bara vara jag. Varje morgon gick vi ner till stranden och möttes av den här utsikten. Då är livet lätt att leva ska jag säga.. 

En hel del har jag funderat den här hösten, över vad jag anser vara viktigt i mitt liv och hur jag vill leva det. Helst skulle man förstås vilja ha semester och solsken lite oftare men hur lever man livet på bästa sätt i månader av mörker, snö och kyla?
-------
Ni vet det där ordspråket om att fånga dagen, det tycker jag låter så töntigt. För hur gör man det mellan jobb, snoriga barn och vardagstress? Det kanske inte är så lätt men jag tror på att man varje dag ska försöka göra nåt som man gillar. Att sätta guldkant på vardagen så ofta man kan. Det kan vara att ta ett härligt skumbad, läsa en riktigt bra bok, fika något gott, dricka vin på en tisdag, ett biobesök, köpa nåt man gillar osv. Det behöver inte vara nåt märkvärdigt. Bara man gör något varje dag för sig själv. Och ju tristare och jobbigare vardagen är, desto mer får man unna sig. När barnen slåss, tv:n har gått sönder och grannens hund bajsar på ens garageuppfart så får man tänka att idag blir det extra god middag. För att kompensera det otrevliga. När man går och lägger sig på kvällen ska man känna att man har gjort något som man riktigt njöt av, något som man kan känna sig nöjd över. För guldkant på tillvaron det behöver vi verkligen just nu och då får man ta till alla strategier för att överleva.
------
Eller egentligen handlar det inte om att överleva. Man måste försöka njuta av livet också. Det är så jag tänker i alla fall. För alla dagar är ju inte bara dåliga dagar så det blir inte oxfilé varje dag i alla fall. Men att hitta den där balansen. Att unna sig något varje dag, och extra mycket när det är som djävligast. Att sätta guldkant på vardagen och att njuta av varje dag. I stort och i smått.
-----
Det är i alla fall min överlevnads strategi.